24.2.2014 09:00

Börsmeddelanden

Fingrid Abp:s rapport för januari–december 2013: resultatet förbättrades, investeringarna fortsätter på hög nivå

Jämförelsesiffrorna inom parentes hänför sig till motsvarande period året innan, om inte annat nämns. Oktober–december 2013 • I oktober–december omsatte koncernen 155 (154) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst under årets sista kvartal uppgick till 36 (38) miljoner euro Januari–december 2013 • I januari–december 2013 uppgick omsättningen till 543 (522) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst uppgick till 115 (95) miljoner euro • Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 91 (67) miljoner euro • Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var -68 (-1) miljoner euro • Räntebärande nettoskulder var 1 077 (1 030) miljoner euro • Investeringar 225 (139) miljoner euro • Soliditetsgrad 29,5 (27,3) procent • Resultatet per aktie uppgick till 27 278 (20 159) euro

Nyckeltal
		1–12/13	1–12/12	för-ändring i %	10–12/13	10–12/12	för-ändring i %
Omsättning	M€	543,1	522,1	4,0	155,1	153,7	0,9
Investeringar, brutto	M€	225,3	139,0	62,2	94,8	56,4	68,2
– investeringar av omsättningen	%	41,5	26,6		61,1	36,7
Utgifter för forskning och utveckling	M€	1,8	1,5	15,9	0,6	0,6	8,8
– av omsättningen	%	0,3	0,3		0,4	0,4
Personal i genomsnitt		277	269	3,0
Antal anställda vid räkenskapsperiodens slut		287	275	4,4
Löner och arvoden totalt	M€	19,0	18,2	4,3	5,5	5,3	3,8
Rörelsevinst	M€	115,3	94,6	21,8	36,5	38,5	-5,2
– av omsättningen	%	21,2	18,1		23,5	25,0
Vinst före skatter	M€	87,3	88,3	-1,2	30,3	35,0	-13,3
– av omsättningen	%	16,1	16,9		19,6	22,8
Räkenskapsperiodens vinst	M€	90,7	67,0	35,3	47,5	26,7	77,9
Räkenskapsperiodens totalresultat	M€	86,1	73,2	17,5	43,4	27,5	58,0
Avkastning på investerat kapital	%	6,3	5,6
Avkastning på eget kapital	%	15,0	12,4
Soliditetsgrad	%	29,5	27,3
Räntebärande nettoskulder	M€	1 076,7	1 030,3	4,5
Nettoskuldsättningsgrad	%	167,5	180,8
Resultat/aktie	€	27 278	20 159	35,3	14 286	8 032	77,9
Utdelning/A-aktie	€	2 018,26*	5 115,89
Utdelning/B-aktie	€	2 018,26*	2 018,26
Eget kapital/aktie	€	193 293	171 365	12,8
Utdelning/resultat A-aktie	%	7,4*	25,4
Utdelning/resultat B-aktie	%	7,4*	10,0
Antalet aktier 31.12
– A-seriens aktier	st.	2 078	2 078	-	2 078	2 078	-
– B-seriens aktier	st.	1 247	1 247	-	1 247	1 247	-
Totalt	st.	3 325	3 325	-	3 325	3 325	-

* Styrelsens förslag till bolagsstämman

Fingrids VD Jukka Ruusunen om Fingrids bokslut:

Rapportperioden 2013 var ett år med många framgångar för Fingrid. Resultatutvecklingen var stark och verksamhetsmässigt var året utomordentligt. Koncernens omsättning uppgick till 543 miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst till 91 miljoner euro. Resultatet för år 2013 förbättrades av höjningen av stamnätstariffer eftersom stamnätsintäkterna ökade till 321 miljoner euro. Å andra sidan sjönk de nordiska flaskhalsintäkterna avsevärt.

Stamnätsinvesteringarna låg återigen på en hög nivå och investeringarna i stamnätet uppgick till cirka 209 miljoner euro. Hanteringen av investeringsportföljen kräver stor flexibilitet i organisationens olika delar. Framgången var god såväl bland egna anställda som i Fingrids organisation för tjänsteleverantörer.

Stamnätets driftsäkerhet var utomordentlig år 2013 trots att ett stort investeringsprogram medförde väsentliga utmaningar i arbetet. Den nya stamnätscentralen visade sin funktionsduglighet under sitt första verksamhetsår. Dessutom avancerade elmarknaden i Östersjöområdet i och med förvärvet av förbindelsen EstLink 2. EstLink 2 har redan nu effektiverat marknadens funktion och förbättrat elleveranssäkerheten i området. Fördelarna för samhället är avsevärda. Projektet är en lämplig modell för hela Europa för vad som kan åstadkommas med bra samarbete över landsgränserna.

I Finland trädde en ny elmarknadslag i kraft i september 2013. Lagen fastställer att stamnätsägandet ska differentieras enligt EU:s krav. I och med effekterna av lagen har definitionen av stamnät preciserats och dessutom tillkommer nya ansvarsfrågor för Fingrid gällande bland annat balanseringstjänst och kommunikationsutbyte på marknaden. Detta kommer att ses i form av en mångdubblad kundkrets samt i att stamnätet om några år även kommer att omfatta Helsingfors.

Utvecklingsteman för år 2013 var kundverksamhet och ansvarsfullhet. Kundverksamheten arbetar på ett nytt sätt som har utvecklats i gott samarbete med kunderna. Fingrids delegation har gjort en betydande insats i detta arbete. I fråga om ansvarsfullhet har det ansvarsfulla ledarskapet utvecklats och Fingrids mål för ansvarsfull verksamhet konkretiserats. Ansvarsfullhet ingår som en väsentlig del i stamnätsbolagets verksamhet och är en central del av bolagets strategi. När allt kommer omkring är det viktigaste hur kunderna och det omgivande samhället ser på Fingrid som aktör.

Beräkningsprinciper:

Uppgifterna som publiceras i denna rapport baserar sig på Fingrids reviderade bokslut för 2013 som publiceras i samband med kommunikén.

Ekonomiskt resultat

Koncernens omsättning uppgick till 543 (522) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 4 (4) miljoner euro.

Intäkterna från stamnätet ökade till 321 (276) miljoner euro till följd av tariffhöjningen på 15 procent i början av året. Elförbrukningen i Finland sjönk 1,5 procent jämfört med 2012. Fingrid överförde samma mängd el i sitt nät som föregående år, dvs. 64,6 (64,2) terawattimmar. Försäljningen av balanseringsel ökade till 159 (151) miljoner euro. Ökningen påverkades av höjda avgifter för balanseringstjänster år 2013 för att täcka de ökade kostnaderna för anskaffning av reserver. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland samt flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland låg på samma nivå som året innan. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelsen mellan Finland och Sverige sjönk däremot betydligt till följd av marknadssituationen och de minskade skillnaderna i områdespriser och uppgick till 19 (44) miljoner euro. Transmissionsintäkterna sjönk något.

Kostnaderna för balanseringsel sjönk jämfört med året innan efter att volymen för reglerkraft minskat och uppgick till 121 (126) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel sjönk med 6 miljoner euro. Snittpriset för anskaffning av förlustel var 51,10 (52,86) euro per megawattimme. Avskrivningarna ökade med 6 miljoner euro då betydande nya investeringsprojekt färdigställdes. Kostnaderna för reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade med 23 miljoner euro, eftersom det var dyrare än tidigare att göra tillfälliga anskaffningar av frekvensstyrda reserver på timmarknaden i Finland och från övriga nordiska stamnätsbolag. Dessutom anskaffades tilläggsreserver för att förbättra frekvensens kvalitet. Personal-, underhållshanterings- och transmissionskostnaderna låg i stort sett på samma nivå som året innan.

Omsättning och övriga rörelseintäkter, miljoner €

	1-12/13	1-12/12	för-ändring i %	10-12/13	10-12/12	för-ändring i %
Intäkter från stamnät	321	276	16,2	93	85	9,3
Försäljning av balanseringsel	159	151	4,9	45	48	-6,0
Intäkter från gränsöverföring	13	11	24,6	4	3	5,2
Flaskhalsintäkter Finland–Estland*	4	6	-42,8	1	1	30,3
Flaskhalsintäkter Finland–Sverige	19	44	-58,0	6	8	-22,4
Intäkter från effektreserv**	13	19	-28,5	2	5	-64,1
Transmissionsintäkter	8	10	-16,6	2	2	-10,5
Torvmatningstariff			-
Övrig omsättning	6	5	34,5	2	1	110,1
Övriga rörelseintäkter	4	4	6,2	1	2	-59,6
Omsättning och övriga intäkter totalt	547	526	4,0	156	156	0,2

Kostnader, miljoner €

	1-12/13	1-12/12	för-ändring i %	10-12/13	10-12/12	för-ändring i %
Köp av balanseringsel	121	126	-3,8	32	39	-17,8
Kostnader för förlustel	58	65	-9,8	15	17	-11,2
Avskrivningar	82	76	8,0	22	20	10,3
Kostnader för reserver	62	39	59,0	13	10	32,7
Personalkostnader	23	22	3,2	6	7	-4,2
Kostnader för underhållshantering	20	21	-6,2	5	6	-20,8
Kostnader för effektreserv**	13	18	-28,6	2	5	-65,1
Transmissionskostnader	12	14	-16,9	3	3	-8,1
Näthyror Estlink*	4	6	-44,5	1	1	6,6
Övriga kostnader	31	32	-1,3	9	9	0,6
Kostnader totalt	425	419	1,6	108	116	-7,2

Rörelsevinst utan förändringar i värdet på råvaruderivat	122	107	13,6	48	39	21,9
Koncernens rörelsevinst	115	95	21,8	36	38	-5,2

* Av flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick Fingrids intäkter till 3,7 miljoner euro. Kostnaderna (näthyror Finland–Estland) uppgick till 3,5 miljoner euro som betalades till ägarna av förbindelsen Estlink 1. Den differens på 0,2 miljoner euro som Fingrid erhöll uppstod under testdriften av Estlink 2-förbindelsen i december 2013.

** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av tillräcklig el under elkonsumtionstoppar inom ramen för effektreservlagen.

Koncernens rörelsevinst uppgick till 115 (95) miljoner euro. Förändringarna i elderivatvärdet redovisades i resultatet till -6 (-13) miljoner euro. Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden uppgick till 91 (67) miljoner euro. Koncernens totalresultat var 86 (73) miljoner euro.

Koncernens finansieringssituation låg på en fortsatt nöjaktig nivå. De finansiella nettokostnaderna utan förändringar i verkligt värde på derivat uppgick till 19 (21) miljoner euro netto. De finansiella nettokostnaderna enligt IFRS uppgick till 29 (7) miljoner euro netto. I detta ingår förändring i verkligt värde på derivat med -10 (14) miljoner euro. Den kalkylmässiga effekten av den sänkta bolagsskattesatsen i Finland på rörelsevinsten för räkenskapsperioden är 24,5 miljoner euro. De likvida medlen uppgick den 31 december 2013 till totalt 217 (214) och de räntebärande skulderna till 1 294 (1 244) miljoner euro. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 6,3 (5,6) procent och avkastningen på eget kapital till 15,0 (12,4) procent. Vid utgången av översiktsperioden var soliditetsgraden 29,5 (27,3) procent.

Moderbolagets omsättning uppgick till 530 (504) miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst till 65 (41) miljoner euro.

Investeringar

Fingrid genomförde planenligt investeringsprogrammet för stamnätet. Syftet med programmet är att säkerställa att Finlands energi- och klimatstrategi uppfylls, förbättra driftsäkerheten, öka överföringskapaciteten samt främja elmarknaden. Fingrids årliga investeringar i stamnätet har i flera år varit mycket omfattande. År 2013 uppgick de totala investeringarna till 225 (139) miljoner euro. Därav investerades totalt 209 (94) miljoner euro i stamnätet och 4 (26) miljoner euro i reservkraft.

Investeringarna i datasystem uppgick till cirka 9 (11) miljoner euro. Till forskning och produktutveckling användes sammanlagt cirka 1,8 (1,5) miljoner euro. Omkring 50 forsknings- och utvecklingsprojekt pågick under året. Forskningen låg kvantitativt på samma nivå som tidigare år. Forskningen under verksamhetsåret prioriterade bland annat de utmaningar som förnybar produktion medför för kraftsystemen och som ett resultat av denna forskning togs en ny typ av reserv i bruk. Under verksamhetsåret utreddes det även hur efterfrågeelasticiteten kunde främjas så att småkonsumenter och andra konsumentgrupper kunde aktiveras med i kretsen för efterfrågeelasticitet.

År 2013 pågick flera investeringsprojekt vid Fingrid med syfte att säkerställa driftsäkerhet och tillräcklig överföringskapacitet i framtiden. Fingrids och Estlands stamnätsbolag Elerings gemensamma projekt EstLink 2 började bli klart. Länken sattes i testdrift och dess kapacitet överläts framgångsrikt till marknadens förfogande 6.12.2013.Förbindelsen medför cirka 650 megawatt ytterligare överföringskapacitet mellan Finland och Estland. Totalprojektet togs emot 7.1.2014. I december 2013 köpte Fingrid och Elering samfällt likströmsförbindelsen Estlink 1 av Nordic Energy Link (NEL). Estlink 1 har en kapacitet på 350 megawatt, vilket innebär att den totala överföringskapaciteten mellan Finland och Estland nu är 1 000 megawatt.

Ett av de största färdigställda projekten var en 400 kilovolts överföringsförbindelse mellan Yllikkälä och Huutokoski i östra Finland som färdigställdes under år 2013. Även projektet Nurmijärvi–Hyvinge–Hikiä som förstärker högspänningsnätet i södra Finland färdigställdes planenligt i slutet av 2013.

Överföringskapaciteten i västra Finland förstärks av en 400 kilovolts överföringsförbindelse mellan Ulvsby och Kristinestad som färdigställs senast i slutet av 2014. I slutet av 2012 fattade Fingrid ett viktigt investeringsbeslut som kommer att resultera i att man i Österbotten övergår från 220 till 400 kilovolts spänning senast 2016. Totalprojektet omfattar bland annat den 212 kilometer långa 400 kilovolts ledning mellan Hirvisuo och Pyhäselkä som sträcker sig från Karleby till Oulujoki samt ett flertal ställverk. Därmed blir det möjligt att bland annat i omfattande utsträckning ansluta vindkraft direkt till stamnätet med 400 kilovolt och samtidigt möjligt att frångå det föråldrade nätet med 220 kilovolt. För att uppfylla målen för förnybar energi pågår i Finland många vindkraftsprojekt och av dem finns många just på västkusten.

Fingrid fattade i november 2013 upphandlingsbeslut om entreprenader för en kraftöverföringsförbindelse på 400 kilovolt mellan Hikiä och Forssa. Bolaget fattade även upphandlingsbeslut om beställning av tre nya transformatorer från Hyundai Heavy Industries Co. Ltd. i Sydkorea. I detta sammanhang gjordes auditeringar vid Hyundais fabrik i Sydkorea för att kontrollera att Fingrids mål för ansvarsfull verksamhet uppfylls i beställnings- och leveranskedjan.

Kraftsystem

I Finland förbrukades 83,9 (85,2) terawattimmar el år 2013. Via Fingrids nät överfördes 64,6 (64,2) terawattimmar el, vilket motsvarade 77,0 (75,4) procent av förbrukningen i Finland.

Stamnätets driftsäkerhet var utmärkt och inga omfattande störningar inträffade. Antalet störningar i stamnätet låg på en genomsnittlig nivå.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige till Finland. Importkapaciteten begränsades av nätreparationsarbeten i Sverige samt ett kabelfel i likströmsförbindelsen Fenno-Skan 1 i början av året som ledde till att maximikapaciteten måste sänkas medan kabeln undersöktes. Resultaten av undersökningarna kan leda till att begränsningen blir bestående. Under år 2013 importerades 12,8 (14,8) terawattimmar el från Sverige till Finland och 0,7 (0,4) terawattimmar exporterades från Finland till Sverige.

Elöverföringen mellan Finland och Estland dominerades av export från Finland till Estland. Överföringskapaciteten har varit tillgänglig för marknaden på normalt sätt. Via förbindelsen Estlink 1 importerades 0,5 (0,4) terawattimmar el från Estland till Finland och 1,6 (1,5) terawattimmar el exporterades från Finland till Estland. Driftsättningstesterna av den nya likströmsförbindelsen EstLink 2 mellan Finland och Estland som påbörjades i slutet av år 2013 ökade överföringskapaciteten med 650 megawatt och den totala överföringskapaciteten mellan Finland och Estland ökade till totalt 1 000 megawatt.

Elimporten från Ryssland höll en låg nivå. Överföringskapaciteten var nästan helt tillgänglig. Elimporten från Ryssland uppgick till 4,7 (4,4) terawattimmar. Förberedelser görs med tekniska tester för att öppna en dubbelriktad elhandel mellan Finland och Ryssland.

Användning av kraftsystemet	1-12/13	1-12/12	10-12/13	10-12/12
Elförbrukning i Finland TWh	83,9	85,2	22,2	23,3
Fingrids överföringsvolym TWh	64,6	64,2	16,9	17,2
Fingrids volym för förlustel TWh	1,1	1,2	0,3	0,3
Elöverföring Finland–Sverige
export till Sverige TWh	0,7	0,4	0,0	0,2
import från Sverige TWh	12,8	14,8	3,7	3,2
Elöverföring Finland–Estland
export till Estland TWh	1,6	1,5	0,7	0,3
import från Estland TWh	0,5	0,4	0,1	0,1
Elöverföring Finland–Ryssland
Import från Ryssland TWh	4,7	4,4	1,3	1,4

Elmarknad

Finlands elmarknad har kommit till en ny fas. Fluktuationerna på grannländernas marknader påverkar Finland mer än tidigare. Detta beror bland annat på ökade överföringsförbindelser, Baltikums anslutning till samma börsområde och marknadsförändringarna i Ryssland.

Lettland och Litauen blev i juni budområden på elbörsen Nord Pool Spot. Den dominerande överföringsriktningen var från Finland till Estland. EstLink 2 tredubblade under testdriften överföringskapaciteten mellan länderna och stärker marknadsintegreringen i de nordiska och baltiska länderna avsevärt.

Utvecklingen av den inre marknaden i Europa avancerade när spotmarknaden i nordvästra Europa anslöts (verkställdes i februari 2014).Därmed skapas världens största sammanhängande elmarknad omfattande Norden, Baltikum, västra Mellaneuropa och Storbritannien. I samband med EU:s tredje åtgärdspaket för elmarknaden färdigställde ENTSO-E förslag till tre centrala marknadsregelverk.

Fingrid utvecklar nya marknadstjänster för att förbättra marknadens funktionalitet. I och med en lagändring tillkom det på bolagets ansvar att bevilja ursprungsgarantier för elen. Fingrid håller även på att inleda en förbättring av det elektroniska informationsutbytet på marknaden.

Stamnätsbolagen i Finland, Norge och Sverige fortsatte med gemensam balansavräkning. För tjänsten som inleds år 2015 grundades ett gemensamt bolag eSett Oy.

På den nordiska elmarknaden var utbudet på vattenkraft något sämre än året innan och detta höjde prisnivån på grossistmarknaden. På elbörsen var medelpriset på spotel (systempriset) 38 (31) euro per megawattimme. Utbudet på vattenkraft var emellertid stort och Finland importerade 12,8 (14,9) terawattimmar el från Sverige och Norge. Flaskhalsarna i gränsöverföringsförbindelserna, nätreparationsarbeten i Sverige och ett fel i Fenno-Skan 1-kabeln höjde områdespriset i Finland till cirka två euro högre än priset i Sverige. Medelområdespriset i Finland var 41 (37) euro per megawattimme. Till följd av prisskillnaden uppgick bolagets s.k. flaskhalsintäkter till 19 (44) miljoner euro.

Importen från Ryssland till Finland varierade kraftigt och den totala volymen stannade på 4,7 (4,4) terawattimmar.

Elmarknad

	1-12/13	1-12/12	10-12/13	10-12/12
Nord Pool systempris €/MWh, medelpris	38	31	36	37
Finlands områdespris €/MWh, medelpris	41	37	40	41
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige M€*	37,2	88,5	12,4	16,0
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %*	19,4	35,1	27,9	32,0
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, M€*	7,4	12,9	1,9	1,5
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %*	27,3	34,7	26,4	22,4

* Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen.De intäkter och kostnader som dessa förbindelser ger upphov till presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat.

Finansiering

Koncernens finansieringssituation låg på en fortsatt nöjaktig nivå.

De finansiella kostnaderna utan förändringar i verkligt värde på derivat uppgick till 19 (21) miljoner euro netto. Ränteintäkterna uppgick till 1 (3) miljoner euro. De finansiella nettokostnaderna enligt IFRS uppgick till 29 (7) miljoner euro netto. I detta ingår förändring i verkligt värde på derivat med 10 negativ (14 positiv) miljoner euro.

De likvida medlen uppgick den 31 december 2013 till totalt 217 (214) miljoner euro. De räntebärande skulderna uppgick till 1 294 (1 244) miljoner euro, varav långfristiga var 975 (1 032) miljoner euro och kortfristiga 319 (212) miljoner euro. I fråga om valuta- och räntederivaten uppgick motpartsrisken till 34 (77) miljoner euro.

De internationella kreditvärderingsinstituten uppdaterar bolagets kreditvärdighet:

Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s Rating Services (S&P) fastställde den 16 januari 2013 Fingrid Abp:s utsikter från negativa till stabila. S&P fastställde Fingrid Abp:s långsiktiga rating till AA-, kortsiktiga rating till A-1+ och ratingen för bolagets långfristiga skuld till nivån AA-. Fitch Ratings fastslog den 8 november 2013 Fingrid Abp:s långfristiga kreditvärdighet till A och kortfristiga kreditvärdighet till F1 samt Fingrid Abp:s betyg för långfristiga skulder till A+. Fitch Ratings bedömde Fingrids framtidsutsikter som stabila. Moody's Investors Service fastställde den 19 december 2013 Fingrid Abp:s kreditvärdighet till A1, betyg för långfristiga skulder till A 1 och kortfristiga skulder till P-1. Moody's bedömde att framtidsutsikterna är stabila.

Aktiekapital

Bolagets aktiekapital är minst 55 900 000 euro och högst 223 600 000 euro. Aktiekapitalet kan höjas eller nedsättas inom dessa gränser utan ändring av bolagsordningen. Det nuvarande aktiekapitalet uppgår till 55 922 485,55 euro. Bolagets aktier består av aktier i serie A och serie B.

Det finns 2 078 A-aktier och 1 247 B-aktier. Information om rösträtten och utdelningen gällande aktierna finns i noterna till bokslutet och i bolagsordningen på bolagets webbplats.

Personal och belöningssystem

Vid årets slut hade koncernen och Fingrid Abp 287 (275) anställda, inklusive visstidsanställda. De fast anställda uppgick till 268 (261) personer.

I slutet av året bestod personalen av 25,4 (23,8) procent kvinnor och 74,6 (76,2) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år.

Under 2013 användes totalt 12 837 (9 528) timmar för utbildning av personalen, i genomsnitt 46 (37) timmar per person. Personalens sjukfrånvaro under året uppgick till 2 (2) procent av arbetstiden. Utöver lönesystemet som baseras på arbetets kravnivå används ett kvalitetssystem och ett motiverande belöningssystem.

Styrelsen och högsta ledningen

Fingrid Abp:s ordinarie bolagsstämma hölls den 27 maj 2013 i Helsingfors. Till styrelseordförande utsågs diplomingenjör Helena Walldén och till vice ordförande budgetrådet Juha Majanen, finansministeriet. Till medlemmar i styrelsen invaldes verkställande direktör Sirpa Ojala från Digita Networks Oy, direktör för värdepappersplaceringar Matti Rusanen från Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och direktör Esko Torsti från Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen.

Medlemmar i styrelsen till och med 27.5.2013 var Helena Walldén, Juha Majanen, Sirpa Ojala, Esko Torsti och Esko Raunio, LokalTapiola Pensionsbolag, (numera Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo).

Till revisor för bolaget utsågs revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Ab.

Styrelsen har två utskott: revisionsutskottet och premieringsutskottet. Medlemmar i revisionsutskottet är från den 27 maj 2013 Juha Majanen (ordf.), Esko Torsti och Helena Walldén. Medlemmar i revisionsutskottet är till den 27 maj 2013 Juha Majanen (ordf.), Esko Torsti och Helena Walldén.

Medlemmar i premieringsutskottet är från den 27 maj 2013 Helena Walldén (ordf.), Sirpa Ojala och Matti Rusanen. Medlemmar i premieringsutskottet var till den 27 maj 2013 Helena Walldén (ordf.) och Sirpa Ojala.

Bolagets verkställande direktör är Jukka Ruusunen.

En rapport om förvaltnings- och styrningssystemet i enlighet med förvaltningskoden har lämnats separat. Rapporten och övriga uppgifter som krävs enligt förvaltningskoden finns även på bolagets webbplats www.fingrid.fi.

Intern övervakning, riskhantering och internrevision

Syftet med Fingrids interna övervakning, riskhantering och internrevision är att säkerställa att bolagets strategi genomförs samt att verksamheten följer förvaltnings- och styrningssystemet, principerna och anvisningarna. Fingrids interna övervakning baserar sig på principer godkända av styrelsen, policy godkänd av ledningsgruppen samt anvisningar på verksamhets- och enhetsnivå, riskhantering, ekonomisk rapportering, transparens i processer och förfaringssätt samt objektiv och oberoende internrevision.

Fingrids riskhantering baserar sig på bolagets mål, strategi och identifiering och bedömning av risker i samband med förändringar i omvärlden. Effekterna av väsentliga risker bedöms både ur bolagets och samhällets synvinkel eftersom bolaget har en viktig ställning i det finländska samhället. För att hantera riskerna utarbetas vid behov skyddsåtgärder och riskhanteringen rapporteras regelbundet.

Bolagets styrelse är ansvarig för att ordna den interna övervakningen, riskhanteringen och internrevisionen och godkänner åtgärder i anslutning till dem. Styrelsen fattar beslut om bolagets strategi och verksamhetsplan och övervakar verkställandet av dem. Bolagsledningen fastställer principer som reglerar verksamheten för styrelsens godkännande och verkställer dem. Styrelsen får årligen en lägesrapport om riskerna i samband med bolagets verksamhet och hanteringen av dem.

Systemet för bolagets interna övervakning samt organiseringen och ansvarsfrågorna gällande riskhanteringen har fastställts så att den interna övervakningen och riskhanteringen i bolaget genomförs och verifieras heltäckande, effektivt och enligt mål uppställda av styrelsen. Målen, metoderna samt rollerna och ansvarsfrågorna gällande bolagets interna övervakning och riskhantering beskrivs i principdokument som har godkänts av styrelsen.

Verkställande direktören ansvarar med bistånd av ledningsgruppen för det praktiska genomförandet av riskhanteringen. De strategiska riskerna identifieras inom bolagets årliga strategiarbete. I bolagets strategi presenteras de centrala riskerna på bolagsnivå och riskhanteringen i anslutning till dem. Uppföljningen, koordineringen och hanteringen av risker görs i ledningsgruppen. De operativa direktörerna ansvarar för riskerna i verksamheten inom sitt ansvarsvarsområde och är ansvariga för identifieringen, bedömningen och hanteringen av riskerna, kontrollernas funktionsduglighet samt rapporteringen av risker och avvikelser. Den operativa riskhanteringen baserar sig på en årlig riskanalys i samband med att verksamhetsplanen utarbetas samt fortlöpande uppföljning av riskerna. För identifieringen, rapporteringen och riskhanteringsåtgärderna av de operativa riskerna ansvarar enheternas chefer inom sina egna ansvarsområden. Bolaget använder ett helhetsinriktat riskhanteringssystem som fortlöpande utvecklas.

Fingrids styrelse behandlar och godkänner årligen koncernens budget, vilket ger dem som undertecknar dokumenten rätt att agera inom ramen för budgeten och besluten för att ingå avtal. Alla enskilda investeringsbeslut som för affärsverksamheten är principiella eller medför kostnadseffekter över 10 miljoner euro eller årliga investeringsprogram över 10 miljoner euro godkänns i Fingrid Abp:s styrelse. Eventuella investeringar över 2 miljoner euro utanför budgeten godkänns av Fingrid Abp:s styrelse. Efter att upphandlingarna har behandlats i styrelsen och handlagts för godkännande kan de godkännas i enlighet med bolagets godkännandebefogenheter om projektet har konkurrensutsatts enligt Fingrids upphandlingsanvisningar.

Bolagets internrevision granskar riskhanteringen och den interna övervakningen som en aktör oberoende av verksamheterna och processerna. En intern revisor övervakar bland annat att bolaget följer anvisningar, lagar och myndighetsbestämmelser och rapporterar sina observationer till revisionsutskottet. Styrelsens revisionsutskott granskar den interna övervakningens funktionalitet och rapporterar till styrelsen. Bolagets internrevision genomförs med en tjänst som köps av en oberoende extern aktör. Inom den interna övervakningen granskade internrevisionen under verksamhetsåret processerna för Fingrids balanseringstjänster, finansfunktion, arbetssäkerhet och övergripande riskhantering. Granskningsplanen för år 2014 har godkänts för internrevisionen.

Strategiska risker, finansieringsrelaterade risker och motpartsrisker i verksamheten rapporteras regelbundet till styrelsen och revisionsutskottet. En uppdaterad strategi läggs årligen fram för styrelsen i augusti. Operativa risker, finansieringsrelaterade risker och motpartsrisker rapporteras regelbundet till ledningsgruppen. Motpartsrisker och operativa risker vid den egna enheten rapporteras regelbundet till affärsenheterna.

Om en väsentlig risk eller en annan väsentlig ogynnsam händelse realiseras, utvärderas händelsens verkningar och sannolikhet separat vid behov.

De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna för Fingrid och samhället

Fingrid har som en del av sitt samhällsansvar identifierat risker som har stor inverkan på samhället. Fingrid har i sina valda strategiska mål tagit hänsyn till hanteringen av risker som påverkar såväl samhället som bolaget.

De största gemensamma riskerna för Fingrid och samhället är omfattande störningar, effektbrist på elmarknaden, miljörisken och el- och arbetssäkerhetsriskerna.

En av bolagets största affärsrisker och den största risken för samhället är en omfattande störning som påverkar elsystemets funktion. Omfattande störningar i elsystemet kan bero på flera samtidiga fel i nätet, felfunktion i bolagets driftövervakningssystem, otillräcklig produktionskapacitet, externa händelser, problem med driftstödsystem eller datasäkerhet, vilka helt eller delvis förhindrar nätets funktion. Fingrid har förberett sig inför omfattande störningar i det finländska och nordiska elsystemet genom att investera i stamnätet och reservkraften. Bolagets strategi är dessutom att satsa på mångsidig användning av driftövervakningssystemet, snabbare störningsutredning och hantering av effektbrist. Därtill förbereder man sig på störningar med olika reserver, förhållningsregler, beredskapsplaner och övningar.

För såväl Fingrid som samhället är det en stor risk att förlora elmarknadens förtroende. Detta kan inträffa på grund av otillräcklig överföringskapacitet eller höga elpriser. Bolaget eftersträvar att främja integrering på den europeiska elmarknaden och säkerställa effektivitet på marknaden genom att vid behov bygga flera överföringsförbindelser vid gränserna och publicera information som är viktig för marknadens transparens.

De största riskerna gällande miljöfrågor för Fingrid och samhället är miljöskador och att misslyckas med att förutse vilka miljöåtaganden som ska ställas upp för verksamheten. Den mest konkreta risken anses vara effekterna av bränsle- och oljeläckage i marken och vattnet. För bolaget kan det även innebära en risk gällande miljöfrågor att ett investeringsprojekt försenas till följd av utredning av miljökonsekvenser. Centrala förberedelser för sådana risker är att göra förutseende utredningar av miljökonsekvenser, följa förändringar i lagstiftningen, i förebyggande syfte bekämpa skador med tekniska lösningar, avtalsvillkor för miljöfrågor och auditeringar.

Växlingar och extrema fenomen i vädret i anslutning till klimatförändringen kan ge upphov till att nya tekniska lösningar behövs samt påverka rutinerna för driften och underhållet av stamnätet. Dessutom kan byggandet av kraftledningar försvåras av milda vintrar. De ovanstående effekterna kan orsaka bolaget extra kostnader.

För samhället och Fingrid gäller el- och arbetssäkerhetsriskerna stamnätets elsäkerhet särskilt i samband med bygg- och reparationsarbeten. Risker kan realiseras till exempel på grund av ett arbetsfel i närheten av spänningsförande komponenter, skador på spänningsförande konstruktioner eller skadegörelse och hänsynslös handling i närheten av spänningsförande komponenter. Realiserade risker kan få följder som allvarliga tillbud eller risksituationer för flera personer, allvarliga skador, sjukskrivning, arbetsoförmåga, invalidisering eller dödsfall. En sådan händelse kan även orsaka avbrott i eldistributionen. Fingrid förbättrar kontinuerligt stamnätets säkerhet genom att utveckla till exempel tekniska lösningar, arbetsmetoder, kompetens och kommunikation.

De största riskerna för Fingrid

De största riskerna för Fingrid är ogynnsam regleringsutveckling, investeringar som visar sig onödiga eller som inte kan förutses, oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, finansiella risker och risker beträffande personal, bolagets anseende, IT och telekommunikation samt egendom.

Fingrids verksamhet är reglerad och kontrolleras av Energimyndigheten. Riskerna i samband med ogynnsam regleringsutveckling, såsom ändringar i regelverk eller lagstiftning i Finland eller EU, kan försämra bolagets ekonomiska situation eller möjligheter att verkställa sina mål för utvecklingen av elmarknaden. Bolaget strävar efter att skapa välfungerande modeller för samarbete och interaktion med intressenter och att aktivt delta i myndigheternas utredningar och arbetsgrupper. Fingrid är medlem i stamnätbolagens europeiska paraplyorganisation ENTSO-E och försöker på så sätt förbereda sig på och påverka förändringar i regleringen.

Investeringar som visar sig onödiga kan bero på ändrad förbrukning i ett område eller förändringar i produktionen, den internationella situationen, regleringen eller teknologin. Bolaget försöker förebygga investeringar som visar sig onödiga genom fortlöpande dialog och nära samarbete med kunder, andra stamnätsbolag och intressenter. Fingrid gör investeringar på transparenta och hållbara grunder och i ett brett perspektiv, och uppdaterar regelbundet sina nätplaner. Bolaget har flexibla investeringsprogram och genomför sina projekt inom utsatt tid.

Fingrids stora ekonomiska risk är oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Förändringarna kan orsakas exempelvis av överraskande ändringar i marknadsbaserade kostnader. Kostnader kan uppkomma exempelvis genom realiserade motpartsrisker, ökade kostnader för reserver, oväntade fel eller plötsliga förändringar i områdespriset för el. Minskade intäkter kan i sin tur orsakas till exempel av att förbrukningen minskar kraftigt, att motpartsriskerna i serviceverksamheterna realiseras eller att överförings- och flaskhalsintäkterna minskar. Genom att utveckla koncernens ekonomistyrning och beräkningar av det ekonomiska spelrummet försöker man begränsa de oförutsedda kostnadsökningarna eller intäktsminskningarna. Fingrid kan göra årliga ändringar i stamnätstariffen, Variationer som beror på ändrade elpriser skyddar man sig mot genom derivat. Motpartsrisken i samband med Fingrids avtalsparters skyldigheter begränsas i avtal, genom olika limiter och genom regelbunden uppföljning av motpartens ekonomiska ställning.

De finansiella riskerna utgörs av risker beträffande valutor, transaktioner, räntor, tillgångar, likviditet och återbetalning samt krediter. Finansiella risker kan orsakas av bland annat obalans på kapital- och penningmarknaden, realisering av motpartsrisker gällande derivat eller placeringar, realisering av kreditrisker i affärsverksamheten eller avbruten betalningsrörelse. Strävan är att begränsa riskerna med en hög och stabil kreditvärdering samt en jämn förfalloprofil för finansiering och en mångsidig struktur. Närmare information om finansieringsriskerna finns i bilaga 35 till koncernbokslutet (IFRS).

Personalriskerna är relaterade till upprätthållande av kompetens. Bolaget strävar efter att minska personalriskerna genom strategisk och långsiktig personalplanering och riktade utbildningsprogram för personalen och högkvalitativ kommunikation med intressenterna.

Risken beträffande bolagets anseende kan uppstå av flera anledningar, såsom allvarliga störningar eller olyckor, prisändringar, inlösen av mark eller fördröjda nätinvesteringar. Dessa risker försöker bolaget minska genom att effektivt hantera risker och förändringar och genom att driva en öppen och jämlik verksamhet och arbeta aktivt med intressenter.

Risker med IT och telekommunikation kan orsakas av olyckor i utrymmen med ICT-anordningar, långvariga avbrott i telekommunikationen eller allvarliga fel på kritiska ICT-system som direkt skadar bolagets verksamhet i betydande omfattning. Orsaken kan också vara ett arbetsfel eller ett allvarligt datasäkerhetsbrott. Bolaget försöker förbereda sig inför dessa risker genom att säkerställa att den datatekniska kompetensen och ICT-verksamheten är tillräcklig och stabil vad gäller anordningsutrymmena, datatrafiken och systemen. Bolaget upprättar beredskapsplaner för kritiska system samt följer upp och förutser eventuella datasekretess- och cybersäkerhetshot inom bolaget.

Egendomsrisken innefattar betydande skador på Fingrids egendom så som omfattande eller avsevärda skador på egendomen som inte går att reparera. Risken kan också uppstå av andra betydande och oförutsebara faktorer så som orkaner, demonstrationer, jordbävningar, meteroriter, vulkanutbrott eller krig. Fingrid hanterar egendomsrisken genom föregripande underhållshantering, heltäckande försäkring av centrala nätkomponenter, detaljerade definitioner och noggrann kvalitetskontroll av projekt och underhållshantering samt användning av beprövad teknik och kunniga leverantörer.

De största riskerna för samhället

Risker för samhället på grund av Fingrids verksamhet är misslyckad tidsförläggning av investeringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten.

Möjliga orsaker till misslyckad tidsförläggning av investeringar är till exempel förändringar i det finansiella läget eller förbrukningen och produktionen, uppskjutna tillståndsprocesser, resursbrist eller strejk. En misslyckad tidsförläggning kan leda till begränsningar på elmarknaden, vilket leder till att marknaden inte utvecklas eller fungerar effektivt. Bolaget planerar och bygger viktiga projekt för gränsöverföring och stomnätsförbättringar med omsorg och tar hänsyn till långsiktiga marknadseffekter.

Orsaken till långvariga begränsningar i överföringskapaciteten kan vara tekniska fel eller driftsäkerhetsproblem. Begränsningar eller avbrott i eldistributionen kan orsaka kunderna och samhället ekonomisk skada. Bolaget hanterar risken genom fastställande av kritiska punkter i stamnätet, överföringsförbindelser vid gränserna och effektiv avbrottsplanering. Till exempel avbrott planeras så att de medför så liten ekonomisk nackdel som möjligt för samhället.

Ansvarsfullhet

Utgångspunkten för ansvarsfull verksamhetsledning inom Fingrid är bolagets strategi. Ansvarsfullheten styrs av bolagets principer för ansvarsfull verksamhet. Genom väsentlighetsbedömning sattes centrala ansvarsmål upp. Aspekterna och målen för ansvarsfull verksamhet ingår i strategiarbetet och verksamhetsplaneringen. Premieringen av ledningsgruppen och personalen bygger även på målen för ansvarsfull verksamhet.

Under verksamhetsåret har aspekterna på ansvarsfull verksamhet införlivats ännu bättre i bolagets processer, ansvarsfullhet har gjorts till en del av verksamhetsplaneringen och anvisningarna för rapporteringen av ansvarsfull verksamhet har vidareutvecklats. Framgången mäts regelbundet. År 2013 lyckades Fingrid med detta bland annat beträffande driftsäkert stamnät, ansvarsfull verksamhetsmodell i upphandlingskedjan och uppföljningen av dess genomförande, att lindra skadeverkningarna av markanvändnings- och landskapskonsekvenser samt att engagera tjänsteleverantörer och entreprenörer i miljömässigt ansvarsfulla arbetsrutiner.

I fråga om ansvarsfullhet och rapportering iakttas de statliga kraven på ägarstyrning och övriga rekommendationer som säkerställer god förvaltningssed i bolaget. I rapporteringen tillämpas de internationella riktlinjerna för rapportering GRI G3.0.

I framtiden är målet att utveckla krav för ansvarsfull verksamhet i hela leveranskedjan och följa hur de uppfylls samt påverka eventuella missförhållanden.

Miljöfrågor

Stamnätet är en del av den nödvändiga grundstrukturen i samhället i dag som vi ser i vår livsmiljö. Kraftledningar påverkar särskilt markanvändningen och landskapet, och har såväl positiva som negativa effekter på miljön och naturens mångfald. De mest centrala miljöperspektiven i fråga om elstationer och reservkraftverk rör lagring och hantering av bränsle och kemikalier. När Fingrid utvecklar stamnätet strävar bolaget efter att kostnadseffektivt uppnå minsta möjliga förluster i elöverföringen vilket förbättrar energieffektiviteten. En annan betydande fråga är att minska utsläppen av växthusgaser. Effektiv återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall är viktigt i allt byggande.

Fingrids miljöansvar styrs av bolagets markanvändnings- och miljöpolicy. Miljömålen är att lindra markanvändnings- och landskapskonsekvenserna och att engagera tjänsteleverantörerna i ansvarsfulla arbetsrutiner med tanke på miljön. Metoderna för att uppnå detta säkerställs genom avtalsvillkor, utbildning och uppföljning. Information om miljöfrågorna finns i årsberättelsen och på webbplatsen.

Fingrids reservkraftverk är miljötillståndspliktiga och omfattas av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter. Totalt returnerades 5 566 (21 317) utsläppsrätter (tCO2). Utsläppshandeln hade liten ekonomisk betydelse för Fingrid.

Under verksamhetsåret förnyades arbetsrutinerna för avfallshantering för att säkra en så effektiv återanvändnings- och återvinningsgrad som möjligt för avfall. Bolaget har sammanlagt 24 872 (26 214) ton kreosot- och saltimpregnerade trästolpar, vilka klassas som farligt avfall. Impregnerat trä som klassas som farligt avfall finns dessutom i locken till kabelkanalerna. I bokslutet har en reserv på cirka 1,7 (1,9) miljoner euro bokförts för kostnaderna för bortskaffning av dessa och de materiella anläggningstillgångarna har utökats med motsvarande reserv. Elstationernas anordningar innehåller 32 (29) ton svavelhexafluorid (SF₆-gas), vilken klassas som en växthusgas. Ingen reserv har bokförts för kostnaderna för att bortskaffa gasen, eftersom gasen kan återanvändas efter rengöring.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Förfarandena ska följa elmarknadsförordningen (714/2009) och den nya elmarknadslagen (588/2013). Elmarknadsförordningen kräver att en nationell regleringsmyndighet ska fatta beslut om verifiering av överföringsnätinnehavarens oberoende. Dessutom kräver den nya elmarknadslagen att Fingrid ska ansöka om nytt elnätstillstånd hos Energimyndigheten inom en månad efter att Energimyndighetens beslut om verifiering av stamnätsinnehavarens oberoende har vunnit laga kraft.

Fingrid överklagade Energimyndighetens beslut 23.11.2011 till marknadsdomstolen: Fastställande av metoder gällande intäkter av nätinnehavarens nätverksamhet och avgifter för överföringstjänsten för övervakningsperioden som börjar 1.1.2012 och löper ut 31.12.2015. Marknadsdomstolen avslog Fingrids överklagan 21.12.2012. Fingrid har överklagat 21.1.2013 marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

I slutet av 2013 inleddes driftsättningstester för den nya likströmsförbindelsen EstLink 2 mellan Finland och Estland. Förbindelsen driftsattes kommersiellt 7.2.2014 och överlämnades därvid till beställaren. Förbindelsen ägs samfällt av stamnätsbolagen Fingrid och Elering i Finland och Estland.

Bolaget höjde stamnätstarifferna med åtta procent från och med 1.1.2014. Till följd därav förväntas Fingrid-koncernens resultat för räkenskapsperioden 2014 utan förändringar i verkligt värde på derivat och skatter öka från året innan. Prognostiseringen av resultatet för hela året försvåras av kostnaderna för reserver och osäkerheten i flaskhalsintäkterna och i de ryska gränsöverföringsintäkterna. Fingrid fortsätter genomförandet av sitt långfristiga investeringsprogram på en och en halv miljard euro. Bolaget ökar vid behov beloppet för extern finansiering för att finansiera investeringarna. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas vara fortsatt stabil.

Fingrid har beslutat att harmonisera beräkningsprinciperna för derivat och har sedan årets början frångått skyddsberäkningen av elderivat enligt IFRS.

Styrelsens förslag till vinstdisposition

Fingrid Abp:s utdelningsbara vinstmedel uppgår till 104 202 141,17 euro i bokslutet. Det har inte skett några väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga.

Bolagets styrelse föreslår bolagsstämman att
- 2 018,26 euro delas ut per aktie, totalt 6 710 714,50 euro
- 97 491 426,67 euro överförs till fritt eget kapital.

Bolagsstämma 2014

Fingrid Abp:s bolagsstämma hålls preliminärt den 6 maj 2014 i Helsingfors.

Helsingfors den 14 februari 2014
Fingrid Abp
Styrelsen

KONCERNENS TOTALRESULTATRÄKNING		1.1.-31.12.2013	1.1.-31.12.2012
	Not	1 000 €	1 000 €

OMSÄTTNING	2	543 088	522 064
Övriga rörelseintäkter	3	4 071	3 835

Användning av material och förnödenheter	4	-269 526	-267 103

Kostnader för anställningsförmåner	5	-22 847	-22 135

Avskrivningar	6	-81 704	-75 665

Övriga rörelsekostnader	7, 8, 9	-57 802	-66 376

RÖRELSEVINST		115 280	94 621

Finansiella intäkter	10	1249	3 126
Finansiella kostnader	10	-29 986	-10 293
Finansiella intäkter och utgifter		-28 736	-7 167

Andel av intressebolagens resultat		709	845

VINST FÖRE SKATTER		87 253	88 299

Inkomstskatter	11	3 446	-21 269

REDOVISNINGSPERIODENS VINST		90 699	67 029

ÖVRIGA POSTER I TOTALRESULTATET
Poster som i framtiden kan överföras till resultatpåverkande
Kassaflödessäkringar	12	-3 992	6 112
Omräkningsdifferenser	12	-646	92
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas	12	-2	1

RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT		86 059	73 235

Resultatet hänförligt till:
Bolagets aktieägare		90 699	67 029
Totalresultatet hänförligt till:
Bolagets aktieägare		86 059	73 235

Resultat/aktie, €	13	27 278	20 159

Resultat per aktie beräknat enligt vinsten hänförlig till moderbolagets ägare:
Resultatet per aktie före utspädning, €	13	27 278	20 159
Resultatet per aktie efter utspädning, €	13	27 278	20 159

Inkomstskatter hänförliga till alla övriga poster i totalresultatet anges i not 12.

Noterna utgör en väsentlig del av bokslutet.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

TILLGÅNGAR		31.12.2013	31.12.2012
	Not	1 000 €	1 000 €

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar:
Goodwill	15	87 920	87 920
Övriga immateriella tillgångar	16	92 751	91 085
		180 671	179 005

Materiella anläggningstillgångar	17
Mark- och vattenområden		14 224	13 933
Byggnader och konstruktioner		142 061	126 385
Maskiner och inventarier		582 317	527 112
Kraftledningar		788 389	684 187
Övriga materiella tillgångar		8 525	8 188
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar		87 910	124 870
		1 623 426	1 484 674

Placeringar:	18
Andelar i intressebolag		10 416	8 292
Investeringar som kan säljas		300	302
		10 716	8 594

Fordringar:
Derivatinstrument	30	42 337	81 678
Uppskjuten skattefordran	27	13 643	21 683
Övriga fordringar	20	4 313
		60 293	103 361

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TOTALT		1 875 107	1 775 634

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar	19	11 397	10 443
Derivatinstrument	30	2 128	3 884
Kundfordringar och övriga fordringar	21	76 021	88 251
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	22	194 973	207 426
Likvida medel	23	22 339	6 411

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR TOTALT		306 858	316 415

TILLGÅNGAR TOTALT		2 181 965	2 092 049

Noterna utgör en väsentlig del av bokslutet.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

EGET KAPITAL OCH SKULDER		31.12.2013	31.12.2012
	Not	1 000 €	1 000 €

EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL

Aktiekapital	26	55 922	55 922
Överkursfond	26	55 922	55 922
Värdeförändringsfonder	26	-11 559	-7 565
Omräkningsdifferenser	26	-3	643
Summa vinstmedel	26	542 416	464 865

AVSÄTTNINGAR		642 699	569 788

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Uppskjuten skatteskuld	27	119 775	152 579
Lån	28	975 295	1 032 199
Avsättningar	29	1 735	1 869
Derivatinstrument	30	38 757	30 127
		1 135 561	1 216 773
KORTFRISTIGA SKULDER

Lån	28	318 695	211 932
Derivatinstrument	30	15 508	10 770
Leverantörsskulder och övriga skulder	31	69 500	82 786
		403 704	305 488

SKULDER TOTALT		1 539 265	1 522 261

EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT		2 181 965	2 092 049

Noterna utgör en väsentlig del av bokslutet.

ANALYS AV FÖRÄNDRINGARNA I KONCERNENS EGET KAPITAL, 1 000 €

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
	Not		Aktie-kapital	Överkurs-fond	Omvär-derings-fonder	Omräk-ningsdif-ferenser	Summa vinstmedel	AVSÄTTNINGAR
1.1.2012			55 922	55 922	-13 679	551	408 586	507 304
Räkenskapsperiodens totalresultat
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust		26					67 029	67 029
Övriga poster i totalresultatet
Kassaflödessäkringar		12			6 112			6 112
Omräkningsdifferenser		12				92		92
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas		12			1			1
Övriga poster som hänför sig till totalresultatet, justerat med skatteeffekt					6 113	92		6 205
Totalresultat					6 113	92	67 029	73 235
Transaktioner med ägarna
Utdelning för år 2011		26					-10 751	-10 751
31.12.2012			55 922	55 922	-7 565	643	464 865	569 788

1.1.2013			55 922	55 922	-7 565	643	464 865	569 788
Räkenskapsperiodens totalresultat
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust		26					90 699	90 699
Övriga poster i totalresultatet
Kassaflödessäkringar		12			-3 992			-3 992
Omräkningsdifferenser		12				-646		-646
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas		12			-2			-2
Övriga poster som hänför sig till totalresultatet, justerat med skatteeffekt					-3 994	-646		- 4 640
Totalresultat					-3 994	-646	90 699	86 059
Transaktioner med ägarna
Utdelning för år 2012		26					-13 148	-13 148
31.12.2013			55 922	55 922	-11 559	-3	542 416	642 699

Noterna utgör en väsentlig del av bokslutet.



KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS		1.1.–31.12.2013	1.1.–31.12.2012
	Not	1 000 €	1 000 €

Affärsverksamhetens kassaflöde:
Redovisningsperiodens vinst	26	90 699	67 029
Justeringar:
Transaktioner som inte medför betalningar	36	85 818	86 206
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader		29 986	10 293
Ränteintäkter		-1 243	-3 120
Dividendintäkter		-7	-6
Skatter		-3 446	21 269
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		25	-488
Förändringar i rörelsekapitalet:
Förändring av kundfordringar och övriga fordringar		10 597	-22 712
Förändring av omsättningstillgångar		-954	-3 736
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder		-6 572	22 742
Förändring i reserver	29	-134	-29
Övriga finansiella poster		-25 078	-21 787
Betald ränta		1 218	3 556
Kassaflöde från den löpande verksamheten totalt	11	-22 071	-14 586
Affärsverksamhetens nettokassaflöde		158 838	144 633

Investeringskassaflöden:
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	17	-222 272	-142 747
Investeringar i immateriella tillgångar	16	-4 699	-5 106
Kassaflöde från investeringsverksamheten totalt	18	-2001	0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	17	3 980	612
Mottagen utdelning	10	306	1 335
Övriga finansiella poster	10	- 1 681	-3 136
Kassaflöde av investeringsverksamheten, netto		-226 367	-145 905

Finansieringskassaflöden:
Uttag av lån		528 640	643 535
Återbetalning av lån		-444 489	-621 516
Utbetald utdelning	26	-13 148	-10 751
Kassaflöde från finansieringsverksamheten, netto		71 003	11 269

Likvida medel i början av perioden		3 474	9 996

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början		213 837	203 841
Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut	22,23	217 311	213 837

Noterna utgör en väsentlig del av bokslut.

KONCERNES NYCKELTAL		2013 IFRS	2012 IFRS	2011 IFRS	2010 IFRS	2009 IFRS

Verksamhetens omfattning
Omsättning	milj.€	543,1	522,1	438,5	456,3	358,9

Investeringar, brutto	milj.€	225,3	139,0	244,4	144,1	135,6
- av omsättningen	%	41,5	26,6	55,7	31,6	37,8

Utgifter för forskning	milj.€	1,8	1,5	1,8	1,6	1,3
- av omsättningen	%	0,3	0,3	0,4	0,3	0,4

Personal i genomsnitt		277	269	263	260	251
Antal anställda vid räkenskapsperiodens slut		287	275	266	263	260

Lönen och arvoden totalt	milj.€	19,0	18,2	17,2	17,2	16,0

Lönsamhet
Rörelsevinst	milj.€	115,3	94,6	56,6	74,4	50,8
- av omsättningen	%	21,2	18,1	12,9	16,3	14,1

VINST FÖRE SKATTEN	milj.€	87,3	88,3	34,2	56,3	33,2
- av omsättningen	%	16,1	16,9	7,8	12,3	9,3

Avkastning på investerat kapital	%	6,3	5,6	3,6	5,1	3,9
Avkastning på eget kapital	%	15,0	12,4	6,5	8,7	5,7

Financiering och ekonomisk situation
Soliditetsgrad	%	29,5	27,3	25,7	28,6	27,2
Räntebärande nettoskulder	milj.€	1076,7	1 030,3	1 020,2	855,2	797,5

Nyckeltal per aktie
Resultat/aktie	€	27 277,9	20 159,2	9 924,1	12 561,9	7 417,4
Utdelning/A-aktie	€	2 018,26*	5 115,89	3 962,52	2 018,26	2 022,29
Utdelning/B-aktie	€	2 018,26*	2 018,26	2 018,26	2 018,26	2 022,29

Utdelning/resultat A-aktie	%	7,4	25,4	39,9	16,1	27,3
Utdelning/resultat B-aktie	%	7,4	10,0	20,3	16,1	27,3
Eget kapital/aktie	€	193 293	171 365	152 573	154 654	134 676


Antalet aktier 31.12.
- A-seriens aktier	st.	2 078	2 078	2 078	2 078	2 078
- B-seriens aktier	st.	1 247	1 247	1 247	1 247	1 247
Totalt	st.	3 325	3 325	3 325	3 325	3 325
* Styrelsens förslag till bolagsstämman.

BERÄKNINGSPRINCIPER FÖR NYCKELTALE

Avkastning på sysselsatt kapital, %	=	vinst före skatt + räntekostnader och övriga finansiella kostnader	x 100
		balansomslutning - räntefria skulder (genomsnitt under året)

Avkastning på eget kapital, %	=	Redovisningsperiodens vinst	x 100
		eget kapital (genomsnitt under året)

Bruttoinvesteringar, %	=	Eget kapital	x 100
		balansomslutning - erhållna förskott

Resultat/aktie, €	=	räkenskapsperiodens utdelning
		genomsnittligt antal aktier

Utdelning/aktie, €, €	=	räkenskapsperiodens utdelning
		genomsnittligt antal aktier

Utdelning/resultat, %	=	utdelning/aktie	x 100
		Resultat/aktie

Eget kapital/aktie, €, €	=	Eget kapital
		antal aktier på bokslutsdagen

Räntebärande nettoskulder, €

räntebärande skulder - likvida medel

Nettoskuldsättningsgrad, %	=	räntebärande skulder - likvida medel	x 100
		Eget kapital

NYCKELTAL PER KVARTAL

		Q4/2013	Q3/2013	Q2/2013	Q1/2013
Omsättning	Me	155,1	107,8	109,5	170,6
Rörelsevinst	Me	36,5	9,9	-10,2	79,1
Rörelsevinst	%	23,5	9,2	-9,3	46,4
		Q4/2011	Q3/2011	Q2/2011	Q1/2011
Omsättning	Me	107,9	88,0	91,0	151,6
Rörelsevinst	Me	17,1	-4,3	2,0	41,7
Rörelsevinst	%	15,8	-4,8	2,2	27,5

NYCKELTAL PER KVARTAL
		Q4/2012	Q3/2012	Q2/2012	Q1/2012
Omsättning	Me	153,7	106,0	92,7	169,6
Rörelsevinst	Me	38,5	7,1	-5,1	54,2
Rörelsevinst	%	25,0	6,7	-5,5	32,0
		Q4/2010	Q3/2010	Q2/2010	Q1/2010
Omsättning	Me	138,0	85,6	87,5	145,2
Rörelsevinst	Me	23,1	4,5	5,9	40,9
Rörelsevinst	%	16,7	5,3	6,8	28,1

INVESTERINGAR, M€
	1-12/2013	1-12/2012
Nätinvesteringar	208,5	94,4
Stationer	95,3	44,0
Ledningar	113,2	50,4

Investeringar i gasturbiner	4,2	25,6
Nuvarande gasturbinanläggningar	0,4	2,3
Nya gasturbinanläggningar	3,8	23,3

Övriga investeringar	12,6	19,0
ICT	9,4	10,7
Ovriga	3,2	8,3

Investeringar totalt	225,3	139,0

UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING, M€
	1-12/2013	1-12/2012
Utgifter för forskning och utveckling	1,8	1,5

Personal
	1-12/2013	1-12/2012
I genomsnitt	277	269
I slutet av perioden	287	275

SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, 1 000 €	2013	2012
Pantförskrivna tillgångar
Pantsättning av konto, som säkerhet för fastighetshyresavtal	9	47
Pantsättning av konto, som säkerhet för tullkredit	280	280
Pantsättning av konto, som säkerhet för elbörshandel	4 313
	4 601	327

Investeringsförbindelser som inte bokförts	137 441	217 193

Övriga ekonomiska förbindelser
Motgaranti som lämnats för intressebolagets del	1 700	1 700
Hyresgaranti, säkerhet	38
Kreditreserveringsprovision och förbindelsearvode:
Nästa år	565	459
Senare	1 170	1 218
	3 473	3 378

DERIVATINSTRUMENT, 1 000 €
	2013				2012
Ränte- och valutaderivat	Verkligt värde Pos. 31.12.13	Verkligt värde Neg. 31.12.13	Verkligt nettovärde 31.12.13	Nominellt värde 31.12.13	Verkligt värde Pos. 31.12.12	Käypä arvo Neg. 31.12.12	Verkligt nettovärde 31.12.12	Nominellt värde 31.12.12
Valutaväxlings-avtal	39 830	-9 225	30 605	366 033	78 713	-6 621	72 092	418 578
Valutaterminer		-872	-872	135 347		-90	-90	2 837
Ränteväxlings-avtal	11 939	-8 036	3 904	471 000	15 032	-9 733	5 299	406 000
Köpta ränte- optioner				350 000	2		2	810 000
Totalt	51 770	-18 133	33 637	1 322 381	93 747	-16 444	77 303	1 637 415

Elderivat	Verkligt värde Pos. 31.12.13	Verkligt värde Neg. 31.12.13	Verkligt nettovärde 31.12.13	Mängd TWh 31.12.13	Verkligt värde Pos. 31.12.12	Verkligt värde Neg. 31.12.12	Verkligt nettovärde 31.12.12	Volym TWh 31.12.12
Elterminer, NASDAX OMX Commodities, derivat som säkrings-redovisas		-18 091	-18 091	1,76		-16 844	-16 844	2,68
Elterminer, NASDAX OMX Commodities, derivat som inte säkringsredovisas		-20 117	-20 117	2,21		-10 450	-10 450	1,20
Totalt		-38 208	-38 208	3,97		-27 294	-27 294	3,88

Ränteoptionerna som ingår i ränte- och valutaderivaten är räntetaksavtal som till sin struktur är likadana. Avtalets referensränta är 6 månaders euriborränta, och vid avtalstidpunkten har det funnits 6 eller 8 ränteperioder. Optionspremien är till fullo betald till motparten när avtalet ingås.

Elderivaten har upprättats i syfte att skydda kommande kostnader.

Det verkliga nettovärdet anger derivatens realiserade resultat, om derivaten skulle ha förfallit den sista bankdagen 2013.

Derivatkontraktens förfalloplan

Nominellt värde, 1 000 €	2014	2015	2016	2017	2018	2018+	Totalt
Ränteswapavtal	36 000	30 000	70 000	30 000	105 000	200 000	471 000
Ränteoptioner	130 000	220 000					350 000
Valutaväxlingsavtal	40 081	90 714	148 081	51 285		35 872	366 033
Valutaterminer	134 702	645					135 347
Totalt	340 784	341 359	218 081	81 285	105 000	235 872	1 322 381


TWh	2014	2015	2016	2017	2018	2018+	Totalt
Elderivat	1,25	1,14	0,79	0,53	0,26		3,97
Totalt	1,25	1,14	0,79	0,53	0,26		3,97

Aktieägarna per grupp	Antal aktier st.	% av aktierna	% av rösterna

Offentliga samfund	1 767	53,14	70,86
Finansinstitut och försäkringsanstalter	1 558	46,86	29,14
Totalt	3 325	100,00	100,00

Aktieägare	Antal aktier st.	% av aktierna	% av rösterna

Finska staten	1 382	41,56	55,42
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen	661	19,88	17,15
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma	405	12,18	5,41
Försörjningsberedskapscentralen	385	11,58	15,44
LokalTapiola Pensionsbolag	150	4,51	2,01
Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi	75	2,26	1,00
Pohjola Försäkring Ab	75	2,26	1,00
Mandatum Livförsäkringsaktiebolag	54	1,62	0,72
LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag	50	1,50	0,67
LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag	47	1,41	0,63
If Skadeförsäkringsbolag Ab	25	0,75	0,33
Imatran Seudun Sähkö Oy	10	0,30	0,13
Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv	6	0,18	0,08
	3 325	100,00	100,00

Tillägg

Bokslutskommuniké