Frågor som ofta ställs

Betande djur och deras hälsa

Husdjur kan fritt beta på ledningsgatan. I vetenskapliga undersökningar har man inte kunnat konstatera att kraftledningar skulle skada betande djurs hälsa eller fertilitet. Djur som slickat på kreosotbehandlade trästolpar har inte konstaterats ha lidit skada av det. Bl.a. Veterinärmedicinska högskolan/avdelningen för livsmedels- och miljöhygien har gett ett utlåtande om detta 25.10.1994.

Fågel- och varningsklot

På flyttfågelsstråk eller i närheten av fåglarnas boplatser kan speciella platser förses med varningsklot på ledarna. Upplys gärna Fingrid om platser där fåglar brukar kollidera med ledarna, så kan bolaget besluta om att sätta upp fågelvarningsklot på ledningarna. Varningsklot för flygtrafiken monteras på de platser som Luftfartsverket kräver.

Åska och blixtar

Förekomsten av åska hänger intimt ihop med rådande väderförhållanden. Fingrid får ofta höra påståendet att kraftledningarna har en styrande inverkan på åskfronter. Enligt Meteorologiska institutet ökar inte antalet blixtar under inverkan av kraftledningar, och kraftledningarna har ingen styrande inverkan på åskfronterna. I själva verket ökar kraftledningarna blixtsäkerheten.

Eftersom kraftledningsstolparna ofta är de högsta punkterna i sin näromgivning och dessutom jordade, ”drar de till sig” de blixtar som i alla fall uppträder inom närområdet. Kraftledningarna är konstruerade på ett sådant sätt att blixturladdningar via topplinorna ofarligt leds till jord. Det är alltså skäl att inte vistas i omedelbar närhet av kraftledningar under åskväder. Kraftledningarna påverkar inte heller antalet blixtar, utan det beror helt på åskmolnets egenskaper, inte på terrängen under molnet.

Kraftledningar och pacemakers

De elektriska och magnetiska fälten från eldistributionskonstruktioner, stöldskyddsutrustning och metalldetektorer kan påverka en pacemakers funktion. Pacemakerns känslighet för störningar kan minskas genom justeringsåtgärder och speciellt genom val av lämplig pacemaker.

Ljud av koronaurladdningar och vind

Koronaurladdningar på ytan av ledare och isolatorer hörs som ett surrande ljud. Koronafenomenet påverkar inte människan. Fenomenet förorsakas av att luften i närheten av ledare, isolatorer eller andra sådana ytor joniseras. Ljudet från koronaurladdningar är som starkast vid fuktig väderlek och vintertid, när det bildas rimfrost på ledningarna. I praktiken är det nästan omöjligt att helt undvika koronaurladdningar, men eftersom ljudet alltid är ett tecken på energiförlust, försöker vi redan av den orsaken hålla urladdningen på så låg nivå som möjligt. Koronaurladdningar uppträder främst på 400 kV spänningsnivå.
Högspänningsledningarna kan också ge upphov till ljud. Ljudet förorsakas av vinden, som får ledningarnas olika delar såsom stålstolpar, ledare, reglar och isolatorer att vibrera. Ljudet uppträder oberoende av om ledningarna är spänningsförande eller spänningslösa.

Radio- och TV-störningar

Kraftledningarna stör inte radions FM-sändningar (ULA), dvs. de vanligaste programmen från Rundradion och lokalradiostationerna. Tv-tittandet störs likaså endast i synnerligen sällsynta fall av kraftledningar. Kontakta Fingrids experter om problem uppstår.

Lysrör och elektriska fält

Ett lysrör som man håller i handen under en kraftledning kan tändas av det elektriska fält som ledarna ger upphov till. Strömmen genom röret är naturligtvis mycket svagare än normalt. Röret lyser svagt och ljuset kan inte jämföras med det ljus som lysröret ger vid normal användning. Ljuset är knappt synligt annat än i mörker. Detta rent elektriska fenomen betyder inte att det skulle ge upphov till olägenheter för hälsan.

Elektriska uppladdningar

Till egenskaperna för elektriska fält kring kraftledningar hör att elektriskt ledande föremål som finns i deras närhet och är isolerade från jord, såsom metallspadar, verktyg m.m. blir elektriskt uppladdade. Även en människa blir uppladdad vid arbete under en kraftledning.

I vanliga fall märker man inte ens att man blir uppladdad, men om man använder skor med tjock sula, t.ex. gummistövlar, kan man uppfatta en svag gnista när man vidrör ett jordat föremål, t.ex. en stängselstolpe av metall. Fenomenet är det samma och lika ofarligt som den gnistbildning som uppträder, när man drar av sig en jumper av konstfiber.

Gnistbildningen t.ex. i ett paraply under en kraftledning är också ofarlig och beror på den elektriska uppladdningen.